lördag 23 februari 2013

Tips

När vi har engelska har vi arbetat med en programserie som heter Kids English Zone. Här får eleverna uppleva engelska på ett engagerat sätt, språkupplevelser och aktiviteter avlöser varandra. En perfekt introduktion till engelska riktar sig till åldrarna 6-9 år. Några teman som förekommer är, jag själv, kroppen, familjen, tiden, känslor, kläder, väder osv. Till de 26 Tv programmen följer även en lärarhandledning med.Kids English Zone

lördag 16 februari 2013

En skola för alla!

Idén om en skola för alla bygger på demokratins grundvalar om allas lika värde, rätt till delaktighet och tillträde till ordinarie skolform, rätten att i möjligaste mån delta i den ordinarie verksamheten, rätt till anpassning av undervisning och särskilt stöd där det behövs. Numer borde denna idé vara så pass spridd och väl förankrad att den nått alla delar i skolan. I Salamancadeklarationen finns den vägledande texten om alla barns rättighet till lärande och utveckling. Oavsett kön, ras, fysiska eller mentala förutsättningar, ska plats beredas i skolan, så långt som möjligt i den ordinarie skolan.
Läs mer i Ingemars Gerrbos avhandling, "Idén om en skola för alla" som kan laddas ner på www.gu.se Hur ser det ut för våra elever om vi tittar på villkor, sammanhang och relationer? Jag är ganska övertygad om några avgörande faktorer för framgång för elevers delaktigehet och lärande. Dels är det lärares arbets- och förhållningssätt, utfomandet av aktiviteter och strukturer som skoldagen innehåller. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för delaktighet och lärande för alla elever, oavsett diagnos eller ej. En ökad förmåga till att förstå och respektera varandra genom ökad lyhördhet och empati. Jag är övertygad av betydelsen av nära tillitsfulla relationer, där kvaliteten på relationen är en förutsättning för elevers växande och lärande.


söndag 3 februari 2013

Problemskapande beteende

Ofta reflekterar vi i skolan över tänkbara orsaker till problemskapande beteenden hos elever med bl.a neuropsykiatriska funktionshinder. Vi tänker på hur vi kan förbygga och hur beteendet kan hanteras i stunden. Utifrån både litteratur och föreläsningar har jag tagit stort intryck från fler kloka personer som delat med sig av sin kunskap och erfarenhet inom ämnet. En av dessa är Ross Green, psykolog och arbetar med bedömning och behandling av barn och ungdomar med problemskapande beteenden. En av böckerna han skrivit är Vilse i skolan Ross Green beskriver hur man med empati och ett kognitivt, humanistiskt förhållningssätt kan hjälpa "explosiva" barn och ungdomar att hantera sitt beteende.
Att förstå dessa barn och ungdomar som ofta kallas stökiga, struliga, ouppmärksamma, utmanande och krävande - för att nu nämna några av de epitet de belastas med - är oerhört viktigt för att vi som lärare och föräldrar ska kunna hjälpa dem att fungera väl i både skolan och senare i vuxenlivet.

Ross Green har en grundfilosofi," att barn beter sig om de kan". För att kunna hjälpa barnet behöver vi vuxna ha kunskap om vilka kognitiva krav som ställs och förstå barnets kognitiva förmågor. Om vi kan förklara beteendet utifrån barnets bristande kognitva färdigheter, öppnar det upp för möjligheter att hjälpa.
Kan det vara så att det är mycket viktigare att ha kunskap om ett barns kognitiva stil, både styrkor och svagheter än att veta exakt vilken diagnos barnet har. Diagnosen visar att personen har ett annorlunda sätt att tänka inom vissa områden. Den kognitiva stilen visar snarare hur en person kan tänkas uppfatta och tänka om det som sker.